Allt om ränta - Lånen förklarar

Allt om ränta

De senaste åren har ränta varit ordet på allas läppar, och om du har ett bolån har du säkert upplevt hur kostnaden för detta ökat kraftigt. Men vad är egentligen ränta, och varför går den upp och ner? I denna guide lär vi dig allt om ränta, hur den bestäms och vad den får för påverkan på ditt liv.

Ränta – priset på pengar

Det enklaste sättet att beskriva ränta är som kostnaden för att låna pengar. När du lånar av banken eller någon annan långivare kallas det för utlåningsränta. Och sätter du in pengar på ett bankkonto är det i praktiken banken som lånar av dig, och du får därför en inlåningsränta. Skillnaden mellan utlåningsräntan och den betydligt lägre inlåningsräntan gör att banken kan täcka sina övriga kostnader och gå med vinst.

Att tjäna pengar endast genom att ha pengar är inte helt okontroversiellt. Att ta ut ränta var länge förbjudet i de kristna länderna och är fortfarande förbjudet enligt islam. Det verkar dock svårt att få en ekonomi att fungera utan att ränta får tas ut, och i flera muslimska länder ser man idag mellan fingrarna på när banker bryter mot förbudet. Det har också utvecklats ett eget islamiskt bankväsen där bankerna kompenseras för sina investeringar i företag på andra sätt. 

Principen för ränta bygger på att pengar idag är mer värdefullt än pengar i morgon. Om du har mer pengar än du behöver och ger ut ett lån till någon kan du inte använda dessa pengar till konsumtion om en nödsituation skulle uppstå och du plötsligt har brist på pengar. Du kan inte heller investera dem om det skulle dyka upp en möjlighet där du skulle kunna göra en vinst. Det finns också en risk för att pengarna på grund av inflationen är mindre värda den dag du får tillbaka dem, även om du får hela beloppet åter. Räntan kompenserar dig för allt detta och bör även ta hänsyn till risken för att den som lånat pengarna sedan inte kan lämna tillbaka dem. 

Vad påverkar räntan?

I det tidigare stycken pratade vi om att räntan kompenserar för skillnaden i värde mellan pengar idag och pengar i framtiden. För en kommersiell bank eller annan aktör gäller det mer konkret att ränta och avgifter ska täcka alla kostnader för låneverksamheten, och gärna ge en liten vinst. Långivaren har tre typer av kostnader för lån:

• Kapitalkostnader – kostnader för att få in pengarna som sedan ska lånas ut; till exempel ränta på lån från Riksbanken och andra banker, sparränta på insatt kapital och avkastning till ägare som investerat.
• Administrativa kostnader – löner till personer som jobbar med kreditbedömning, kundtjänst, IT, hyra för kontor och andra overheadkostnader.
• Kostnader för kreditförluster – alla som lånar kommer inte kunna betala tillbaka och långivaren budgeterar därför för en del kreditförluster samt kostnader för att driva in skulder.

Styrräntan styr räntan

Den ränta som bankerna får när de lånar av varandra eller av Riksbanken påverkas i hög grad av något som heter styrräntan. Styrräntan, tidigare kallad reporäntan, är Riksbankens verktyg för att påverka inflationen och konjunkturen. Du har säkert uppmärksammat att denna ränta under de senaste två åren höjts kraftigt från den väldigt låga nivå den haft under det föregående decenniet. 

Genom att höja styrräntan hoppas Riksbanken kunna bromsa inflationen. Detta sker då högre styrränta betyder att övriga räntor går upp. Företag och privatpersoner får mindre pengar att röra sig med och investeringsviljan minskar. Detta sänker efterfrågan och företagen kan inte längre höja priserna. Den högre räntan gör det också mer attraktivt för utländska investerare att investera i svenska kronor. Växelkursen går då upp vilket gör importerade varor billigare och exporterade dyrare. Detta motverkar också inflationen. Slutligen används styrräntan som ett signalverktyg. En höjd ränta signalerar att tuffare tider är att vänta medan den senaste tidens räntesänkning ses som ett tecken på att inflationen är på väg tillbaka till ett normalläge.

Så påverkar styrräntan din vardag

Att styrräntan gått upp har fått stora konsekvenser för den som har bolån. Eftersom kapitalkostnaden utgör en stor del av räntekostnaden för dessa lån har räntorna gått upp rejält. För dig som valt en fast ränta för ditt bolån fördröjdes effekten av styrräntans uppgång tills bindningstidens slut. Den med rörlig ränta fick däremot känna på en gradvis höjning. Om fast eller rörlig ränta är bäst är en komplicerad fråga utan tydliga svar. Generellt gäller dock att det är bra att välja bunden ränta när räntan är låg och förväntas gå upp, och rörlig om förhållandena är de motsatta. 

Andra låneräntor har också stigit, även om skillnaden inte är lika tydlig på lån med mer risk som redan har en väldigt hög ränta (mer om detta nedan). För den som inte har lån har höjningen av styrräntan snarare varit positiv eftersom sparräntorna också stigit. På lite längre sikt bör räntehöjningen också ha en positiv effekt på alla då inflationen går ner och ekonomin blir mer stabil. 

Faktorer som påverkar räntan på dina olika lån

Som tidigare nämnts har bankens kapitalkostnad och därmed styrräntan en stor påverkan på räntan för bolån. Detta eftersom dessa lån generellt är stora och anses ha en låg risk då bostaden är säkerhet för lånet. För privat och företagslån utan säkerhet är risken betydligt högre vilket betyder att avsättningar för kreditförluster och utgifter för indrivning utgör en stor del av kostnaden. Dessa räntor påverkas därför inte av styrräntan i samma utsträckning som bolånen, och har en betydligt högre ränta.

Eftersom risken är så viktig för räntan tillämpar de flesta långivare individuell räntesättning. Denna bygger på en kreditbedömning där hänsyn tas till bland annat inkomst, tidigare betalningshistorik och övrig belåning. Låg risk, det vill säga hög kreditvärdighet, ger dig en låg ränta och vice versa.

Så kallade snabb- och smslån anses ha högst risk. De företag som ger ut dessa har en affärsmodell där de accepterar en högre nivå av kreditförluster och kompenserar för dessa genom att ta ut högre räntor. För smålån blir också de administrativa kostnaderna större i förhållande till lånesumman, något som också påverkar räntan alternativt kompenseras för genom avgifter, något vi berättar mer om nedan.

Den effektiva räntan tar hänsyn till avgifter

Många lån har olika avgifter knutna till sig, som till exempel uppläggningsavgift och fakturaavgift. Dessa avgifter är ett sätt för långivarna att kompensera för deras administrativa kostnader. De kan också användas för att kunna hålla en låg ränta och därmed locka kunder. Det senare är något som numer är reglerat i lag. En långivare får inte längre marknadsföra ett lån med en låg ränta utan att samtidigt vara transparant med att höga avgifter tillkommer. Enligt konsumentkreditlagen måste den effektiva räntan, som är räntan plus alla obligatoriska avgifter uttryckt som en procentsats av lånebeloppet, redovisas i all kommunikation och marknadsföring som rör lån. Genom att titta på den effektiva räntan kan du enkelt jämföra lån med och utan avgifter och se vilket som är billigast. 

Så här räknar du ut ränta

När man i vardagligt tal pratar om ränta menar man oftast räntesatsen. Detta är en procentsats som sedan bestämmer räntan i kombination med en tidsangivelse. Oftast används ränta per år; årsränta, eller per månad. Den ränta som används i vardagssammanhang är den nominella räntan. Den reala räntan, som är den nominella räntan minus inflationen, används främst när man diskuterar ekonomisk politik eller historia.

Ränta på ränta

Ett annat vanligt begrepp som framför allt nämns när det gäller sparande är ränta på ränta. Detta begrepp innebär att om räntan inte betalas ut vid varje periods slut så kommer den läggas till lånesumman och också beläggas med ränta.

Ifall du vill lära dig mer om hur man räknar på räntan, har vi en mer djupgående guide som du kan läsa här.

Vad kommer ske med räntan 2024?

Den höga inflation som Sverige haft under de senaste två åren är nu äntligen på väg ner och Riksbanken har börjat sänka styrräntan. Enligt prognosen kommer sänkningarna fortsätta under året då inflationen förväntas fortsätta att gå ner. En liknande utveckling kan ses i andra länder, och viktiga räntor som FED (USAs styrränta) och ECB (EUs styrränta) är också på väg nedåt. Effekten av detta kan redan nu ses på sparräntor och boräntor som långsamt går ner.