Även om bolåneräntan höjdes i december och förväntas höjas ytterligare under 2019 och 2020 behöver inte hushållen vara oroade för kraftigt höjda räntor. Det anser Annika Winsth som är chefsekonom på Nordea.
I december förra året höjdes reporäntan för första gången på många år. Detta från -0,50 % till -0,25 %. Man grundade beslutet på att ”inflation och inflationsförväntningarna hade etablerats kring 2%”. Bankerna var snabba med att därmed även höja bolåneräntorna. SBAB var först ut med att höja räntan på rörliga lån samt de med bindningstid på 1 och 2 år. Därefter följde höjningar hos de flesta andra bankerna.
Fler höjningar kan komma
Riksbanken har gett signaler om att decemberhöjningen bara är första steget mot en högre ränta än dagens läge. Nästa höjning beräknas komma under andra halvåret i år och experter menar att ytterligare höjning sedan kan väntas i februari 2020.
Räkna med högre ränta
För de med rörligt bolån innebär de förväntade höjningarna av reporäntan dyrare bolån. Bankerna brukar nämligen snabbt följa räntehöjningarna genom att i sin tur höja bolåneräntan. Historiskt har det däremot visat sig att de inte är lika snabba på att följa räntesänkningar när dessa sker.
Ingen oro för kraftiga ökningar
När bolåneräntan rör sig uppåt skapas mer oro hos låntagarna kring framtiden och eventuella kommande höjningar. Men Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger i en konversation med Aftonbladets läsare att höjningen var väntad och att ”hushållen inte behöver vara oroade att räntan stiger kraftigt framöver”.
Bland annat pekar en korrektion av räntebanan på detta. Under 2020 beräknas räntan i snitt ligga på 0,3 vilket är sänkning från tidigare prognoser på 0,4. En sänkning i prognosen för 2021 har även skett vilket alltså tyder på att räntan kommer ligga på låg nivå ytterligare ett par år. Däremot inte på lika låg nivå som idag.
Nivån på ”normal ränta” har sänkts
Med en låg ränta under lång tid har även synen på vad ”normal ränta” är förändrats. Tidigare har både ekonomer och riksbankschefen uppgett att man bör räkna med att normal nivå på 4–5%. Detta är då grundat på tidigare räntenivåer och hur ekonomin har speglats i ränteläget.
Men i en utfrågning i finansutskottet under februari sa Ingves att man istället bör räkna med att normal räntenivå är kring 2,5–4%. Sen får man lägga på marginalen som bankerna tar för bolån vilket gör att en normal bolåneränta kan beräknas till 4–6 %. Det är alltså vad man bör räkna med när bolånet tecknas.
