Kartläggning av konsumtionslånen - var sjunde får inkassokrav

Även om bolånen står för ca 82 % av hushållens totala skuld så står konsumtionslånen för över hälften av den totala lånekostnaden per månad. Dessa lån ökar snabbare än bolånen och leder, inom vissa låneformer, mycket ofta till inkassokrav. Tydligare kreditprövning kan göra att färre får lån som sedan leder till betalningsproblem.

För att kartlägga konsumtionslånen på den svenska lånemarknaden genomförde Finansinspektionen (FI) en undersökning under 2018 vars resultat presenteras den 13:e juni i år. Kartläggningar har skett eftersom FI har uppdrag att ”verka för ett högt skydd för konsumenter på de finansiella marknaderna”.

I rapporten använder FI begreppet ”Konsumtionslån” för alla lån och krediter som tecknas utan säkerhet. Det är därmed lån, kontokrediter, köp på avbetalning, kreditkort, snabblån och andra låneformer. Generellt brukar konsumtionslån likställas med privatlån men detta gäller alltså i denna kartläggning.

Bolånen fortfarande störst

Konsumtionslån står idag för ca 18 % av de totala skulderna som hushållen har. Därmed anger FI att lånen enbart är en ”begränsad stabilitetsrisk i dagsläget”. En risk som både gäller för den enskilda individen och för samhället i stort. Den överlägset största delen av skulderna är bolån där även flera regler införts senaste åren för att begränsa riskfaktorer.

Risker finns hos visa grupper

FI ser att konsumtionslånen är en riskfaktor hos vissa enskilda grupper. Detta framförallt hos de där månadskostnaden för lånen är en ”betydande del” av inkomsterna. Det är förhållandevis många som får inkassokrav för sina konsumtionslån och detta skulle kunna öka drastiskt om de personliga ekonomiska förutsättningarna ändras. Under flera år har en god ekonomi skapat förutsättningar för många att kunna teckna lån. Men skulle räntan gå upp på bolånen eller fler personer bli arbetslösa kan andelen som får svårt att betala sina lån öka. Det i sin tur kan leda till mindre konsumtion vilket i längden även påverkar hela samhällsekonomin.

Hög effektiv ränta

Enligt sammanställningen hade de flesta lånen som tecknades under 2018 en hög effektiv ränta och var på relativt små belopp. FI påpekar däremot att den höga effektiva räntan främst beror på att lånen tecknas på korta löptider och att uppläggningsavgift och andra avgifter därmed snabbt påverkar den effektiva räntan uppåt.

Stor ökning på stora lån

Den största skillnaden gick att hitta bland ”stora lån”. Under de senaste fem åren har dessa konsumtionslån ökat kraftigt och var även den kategori som ökade mest 2018. En orsak som anges är just låg ränta och överlag god ekonomi i Sverige. Utöver det har även regleringar för bolånen gjort att fler tecknar konsumtionslån för att exempelvis ha råd med kontantinsatsen. Ökningen har även varit större än ökning på bolån.

Antalet konsumtionslån på över 250 000 kr har nästan femdubblats sedan 2008 och den största ökningen har skett under de senaste fem åren.

Positivt är däremot att det främst är personer med höga inkomster som tecknar de största privatlånen. Personer som generellt har möjlighet att betala tillbaka lånen enligt avtal. Men samtidigt läggs mycket stora summor på amorteringar och räntor. Hos de med stora privatlån betalas i snitt 25% av inkomsten till amortering och räntor.

En tydlig trend alltså att lån ”Utan säkerhet” ökar snabbare än bolån. Detta framförallt under de två senaste åren vilket diagrammet nedan visar.

(Tillväxt i hushållens skulder fördelat på ändamål)

Överlag ökar utlåningen kraftigt vilket även statistiken från lånebolagen visar. Sedan 2008 har ökningen i snitt varit 7% per år vilket innebär en ökad utlåning med 103 % de senaste tio åren. Även om inflation beräknas in är ökningen av konsumenternas skulder kraftigt ökande.

Var sjunde till inkasso

En negativ trend är att det är så många som får inkassokrav på grund av obetalda konsumtionslån. Var sjunde person med dessa lån har nämligen fått inkassokrav vilket överlag tyder på att många har svårt att betala sina lånekostnader.

Samtidigt finns ett tydligt sätt att minska antalet personer som kommer få betalningsproblem. Ser man enbart på lånen där en kvar-att-leva-på-beräkning skett är det nämligen betydligt färre som gått till inkasso. Här var det enbart var tjugonde person. Därmed skulle en grundligare kreditprövning kunna minska andelen låntagare med inkassokrav. Dessa beräkningar sker däremot generellt mest på större lån. Lån som just höginkomsttagare främst tecknar och där betalningsförmågan är hög.

Sett till de olika låneformerna finns även tydliga skillnader. Var det ett blancolån (privatlån) var det 17 % som fick inkassokrav inom lånets första fem månader. På revolverande krediter (kreditkort och kontokrediter) var siffran 55 %. Däremot betyder sällan inkassokrav att ärendet går vidare till Kronofogden. Det var nämligen bara 0,4% av dessa krav via blancolån som gick vidare. För revolverande krediter var siffran 1% för de första 10 månaderna.

Vanligt att låna – för att betala andra lån

FI anger att knappt var sjunde konsumtionslån tecknas för att kunna betala av andra lån. Till viss del kan detta bero på att man tecknar så kallade samlingslån. Dessa lån har lägre räntor och kan tecknas med längre amorteringstid. På så vis skapas en lägre månadskostnad.

I detta fall är det blancolån som används. Statistiken pekar på att 14 % av de som tecknar blancolån just gör detta för att lösa andra lån. Av de lån som tecknas via låneförmedlare är siffran ännu högre. Här är det ca 24 % som tecknar lånet för att lösa andra lån och då vanligtvis högkostnadskrediter som smslån. Detta är även något som stämmer väl överens med statistik från låneförmedlaren Lendo. De anger i ett pressmeddelande att över hälften (51 %) av alla lån som tecknas via dem är samlingslån.

Vanligt att teckna fler lån som skapar lånespiral

Det är lätt att hamna i en så kallad lånespiral om många mindre lån tecknas. Detta är även relativt vanligt. Över 70 % av de som tecknade ett konsumtionslån på under 2000 kr hade, när detta lån tecknades, redan ett lån hos samma långivare. Det vanligaste är att man tecknar ett lån via ett säljfinansieringsbolag. Det kan exempelvis innebära att produkter köps på avbetalning hos en butik varpå ännu en avbetalning tecknas innan första är återbetald.

Innan högkostnadskrediten började gälla

Kartläggningen av FI har skett över helår 2018. Därmed innefattar den enbart statistik kring högkostnadskrediter på tre månader då lagen började gälla första september 2018. Statistiken visar att nya låntagare med denna kredit främst hittas i åldersspannet 26 – 35 år och att 85 % av dessa hade en månadslön på under 35 000 kr. Hur många av dessa som ledde till inkassokrav eller skuld hos Kronofogden fanns inte med i statistiken.

(Finansinspektionen genomförde en liknande kartläggning över konsumtionslånen 2017. Då dessa två kartläggningar har olika underlag ”kan resultatet inte alltid jämföras” vilket inte heller skett i denna artikel.