Lagar och regler för snabblån och smslån

Snabblån och smslån är kortfristiga lån som vanligtvis beviljas snabbt och har relativt få krav på säkerhet. Lånen kännetecknas av mindre belopp och har korta återbetalningstider. Här får du lära dig mer om Konsumentkreditlagen (KkrL) och andra centrala begrepp inom området som räntetak, kostnadstak och ångerrätt. 

Lagstiftning för snabblån och smslån

Lagstiftningen för snabblån och smslån syftar till att skydda låntagarna från potentiella ekonomiska risker. Konsumentkreditlagen omfattar alla typer av krediter som ett företag erbjuder privatpersoner, inklusive lån och betalningar på faktura. I lagen finns speciella regler för högkostnadskrediter, där räntetak och kostnadstak begränsar de totala kostnaderna för lånen. Det finns även krav på kreditprövning och att presentera tydlig och fullständig information om lånevillkoren.

Följande regleringar ska främja ansvarsfull långivning och skydda konsumenterna från oseriösa låneföretag.

Förköpsinformation

Konsumentkredltlagen fastställer att låntagaren har rätt att få en helhetsbild över lånet innan avtalet ingås. Följande punkter ska finnas med i förköpsinformationen.

• Typ av kredit
• Kreditbelopp
• Löptid
• Avbetalningsplan
• Effektiv ränta*

Kreditprövning

Långivaren måste göra en kreditprövning på låntagaren. Genom att bedöma personens kreditvärdighet kan långivaren minska risken för att låntagaren hamnar i betalningssvårigheter. Kreditprövningens syfte är att skydda konsumenten från att ta på sig svårhanterliga lån och därmed minska risken för överskuldsättning. 

Uppgifterna som kontrolleras i kreditprövningen är:

• Månatlig inkomst
• Aktuella utgifter
• Aktuella skulder

Långivaren måste lämna uppgifter om sin ekonomi och verifiera dem via exempelvis BankID innan en låneansökan skickas in. Om långivaren inte kan erbjuda krediten ska orsaken bakom beslutet kommuniceras till låntagaren.

Räntetak

Räntetak på ett lån är en lagstadgad gräns för hur hög ränta en långivare får ta ut. Syftet med räntetaket är att skydda konsumenter från orimligt höga räntekostnader. I Sverige infördes 2018 ett räntetak för högkostnadskrediter satt till 40 procentenheter över Riksbanken referensränta. Det hjälper till att förhindra att låntagare hamnar i svåra ekonomiska situationer på grund av oskäliga räntor.

Kostnadstak

Kostnadstak på lån innebär att det finns en övre gräns för de totala kostnaderna som en låntagare kan åläggas. Kostnaderna inkluderar ränta, avgifter och andra kostnader som inkasso. I Sverige innebär kostnadstaket att den totala kostnaden inte får överstiga det ursprungliga lånebeloppet. En låntagare ska alltså aldrig behöva betala mer än 100 % av lånebeloppet, utöver själva lånet.

Syftet med kostnadstaket är att skydda konsumenter från oskäliga kostnader och att förhindra överdriven skuldsättning.

Marknadsföring av högkostnadskredit

Enligt 7b § i Konsumentkreditlagen måste kreditgivaren informera låntagaren om att det rör sig om en högkostnadskredit. En högkostnadskredit är ett lån där den effektiva räntan uppgår till minst referensräntan plus 30 procentenheter.

Det ska även finnas information om riskerna med skuldsättning och vart konsumenten kan vända sig för stöd i budget- och skuldfrågor.

Förlängning av kredit

En förlängning av en kredit får bara göras en gång. Det finns dock ett par undantag från denna regel. Det är om förlängningen är kostnadsfri för låntagaren eller att en skälig betalningsplan upprättas för att låntagaren ska kunna betala tillbaka hela skulden.

Ångerrätt

Ångerrätten för snabblån regleras i Distansavtalslagen och innebär att låntagaren har rätt att ångra låneavtalet inom 14 dagar från det att avtalet ingicks. Inga ytterligare avgifter får tas ut för att ångerrätten utnyttjas. Detta ger låntagaren möjlighet att ompröva beslutet och undvika långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Långivaren måste informera låntagaren om ångerrätten både vid ansökningstillfället och när låneavtalet ingås.

För att ångra lånet måste en skriftlig uppsägning komma in till långivaren inom ångerfristen. Därefter har låntagaren 30 dagar på sig att återbetala beloppet samt eventuell upplupen ränta.

Betalningsanmärkningar

Om en person inte betalar tillbaka ett lån i tid kan det resultera i en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning är en notering hos kreditupplysningsföretag som indikerar att personen har misskött sina betalningar. Personen kan få svårigheter att få nya lån, krediter eller hyra bostad. Betalningsanmärkningen sparas vanligtvis i tre år för privatpersoner och kan påverka kreditvärdigheten under denna tid.

Att ha en betalningsanmärkning innebär flera nackdelar när man söker nya lån. För det första försämras kreditvärdigheten, vilket kan göra det svårare att bli beviljad lån. Långivare ser en betalningsanmärkning som en riskfaktor och kan därför neka ansökan eller erbjuda lån med högre räntor och sämre villkor.

Tillståndsplikt

Sedan 1 juli 2014 omfattas snabblåneföretag av tillståndsplikt. Det innebär att företaget måste ha tillstånd från Finansinspektionen för att få bedriva sin verksamhet. Syftet med tillståndsplikten är att säkerställa att företagen följer lagar och regler som skyddar konsumenterna.

Finansinspektionen granskar företagets affärsmodell, ledning och rutiner för att säkerställa att de är lämpliga att erbjuda finansiella tjänster. Detta minskar risken för oseriösa aktörer på marknaden och ökar konsumentskyddet.

Nytt lagförslag föreslås träda i kraft 2025

För att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden och motverka överskuldsättning, särskilt bland unga, föreslås att nuvarande lagstiftning om viss verksamhet med konsumentkrediter upphävs. Regeringen har skickat promemoria Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden på remiss. med skärpta krav på snabblåneföretagen. 

Förslaget innebär att det kommer krävas tillstånd för att bedriva bank- och finansieringsrörelse för att lämna eller förmedla lån till konsumenter. Snabblåneföretag och liknande verksamheter måste ansöka om detta tillstånd. 

Det ska dock fortsatt vara möjligt att sälja varor och tjänster på kredit, till exempel mot faktura, utan krav på tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Kravet på tillstånd gäller inte för lån till konsumenter som regleras av annan lagstiftning, såsom bostadslån enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter eller krediter som ges via kreditkort enligt lagen om betaltjänster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.