Undersökning: Påverkar inkomsten hur många lån en person tar?

Att inkomsten påverkar chanserna att bli beviljad större lån så som bolån är allmänt känt. Men påverkar inkomsten även hur många lån svenska låntagare tar, och tar låginkomsttagare fler lån än höginkomsttagare? Det ska vi på Lånen kolla närmare på.

Inledning

Vid första anblick kan man tänka sig att låginkomsttagare har små marginaler att röra sig med, och att behovet för att låna pengar för att täcka oväntade utgifter är större än hos höginkomsttagare.

Men kan det vara så att höginkomsttagare är vana vid en hög levnadsstandard, och är beredda att ta lån för att upprätthålla sin livsstil även i kärvare ekonomiska tider? De kanske inte måste dra ner på sommarens semesterresa, trots att pengarna inte finns på kontot? Istället är de trygga med att lånet kommer att betalas tillbaka kommande månader, då de har en trygg anställning och hög lön i ryggen.

Vi bestämde oss för att undersöka saken närmare och se om det finns några samband mellan inkomstnivå och hur många lån en person har.

Andel deltagare utan lån mot inkomst

Vi kan se att det var en jämn andel mellan de tre lägsta inkomstgrupperna som inte hade något lån utöver bolån, studielån och billån.

0-10 000 kr / månad (23.64 %)
10 001 - 20 000 kr / månad (23.61 %)
20 001 - 30 000 kr / månad (22.93 %) 

Totalt uppgav 892 personer sin inkomst i undersökningen. Vi valde att utelämna statistiken för de högsta inkomstgrupperna på grund av få svarande inom dessa inkomstgrupper. Detta gäller både i diagrammet ovan och för diagrammet längre ned på sidan.

Antal lån mot inkomst

Diagrammet visar hur många lån deltagarna i respektive inkomstgrupp har tagit i genomsnitt. Det vi kan se är de två lägsta inkomstgrupperna har flest lån per person. 

Vi exkluderade svar från deltagare som uppgav att de tagit över 20 lån.

Slutsats - Så summerar vi siffrorna

Den största slutsatsen vi på Lånen kommit fram till är att inkomsten påverkar hur många lån en person tar och lägre inkomstgrupper tenderar att ta fler lån. Det är framförallt de två lägsta inkomstgrupperna som sticker ut lite extra, med flest antal lån per deltagare med relativt stor marginal. 

Vi kan även notera att relativt många deltagarna i de lägre inkomstgrupperna inte hade några lån, men att siffrorna för antal lån per person var högt. Det tyder på att personer som tagit lån i de inkomstgrupperna har tagit många lån, då genomsnittet för antal lån är så pass högt.

Vad kan det bero på att låginkomsttagare har fler lån?

Vi på Lånen ser flera olika anledningar till att deltagarna med låga inkomster uppgav att de hade fler lån än höginkomsttagarna i vår undersökning. Här presenterar vi några: 

• Mindre buffert

En låginkomsttagare har inte samma möjlighet att lägga undan lika mycket pengar till buffertsparande jämfört med en höginkomsttagare. Ett mindre sparande gör personen mer sårbar för oväntade ekonomiska utgifter, och då kan ett lån som täcker upp för utgiften ligga nära till hands.

• Sämre lånevillkor

Vid en låneansökan tar bankerna stor hänsyn till personens inkomst. En låginkomsttagare får i regel sämre lånevillkor än en höginkomsttagare, då de har en sämre kreditvärdighet. De kan inte heller låna lika stora belopp. Personer med lägre inkomst kan därför tvingas att ta flera mindre lån med hög ränta (ibland från olika långivare) för att komma upp i den lånesumma de önskar låna. Högre ränta på lånet eller lånen leder till mindre pengar kvar i plånboken varje månad. Detta samtidigt som höginkomsttagare kan ta större lån med lägre ränta genom att uppfylla bankens kriterier i högre grad.

• Oregelbundna inkomster

En person med lägre månadsinkomster har oftare en deltids- eller projektanställning som gör att personen tjänar mindre under vissa perioder av året. Då kan ett lån som täcker upp för ett mindre lönekuvert vissa månader vara lockande eller i vissa fall sista utvägen, då de löpande kostnaderna måste betalas. Flera banker ser dessutom andra anställningsformer än tillsvidareanställning som något negativt, och tar därför ut högre ränta på lånet för att deras risk är större. 

• Stress och oro

Det är större risk att en person med lägre inkomster känner stress och oro över sin ekonomiska situation än vad höginkomsttagare gör. En konstant känsla av osäkerhet och stress kan leda till att man söker snabba lösningar, så som att ta ett lån för att täcka det omedelbara behovet som uppstått.

• Lägre utbildningsnivå

Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och inkomst i Sverige. Ju mer man utbildar sig, desto högre lön får man generellt sett. Detta skriver SCB mer om i sin sammanställning Medellöner i Sverige. Högutbildade personer kan ha enklare för att se ekonomiska samband och ta beslut utifrån informationen som presenteras i det finstilta i lånevillkoren, och utifrån det avgöra vad som är bra respektive dåliga krediter. Detta minskar risken för att teckna lån med dåliga villkor och hamna i en negativ skuldspiral där man måste teckna fler lån för att lösa andra lån.