Så påverkar det ekonomiska läget räntorna på företagslån

Räntan på ett företagslån kan variera stort. Dels finns det dyrare och billigare långivare, men två företag kan också få vitt skilda räntor hos en och samma bank. För långivaren gäller det att sätta räntan så att ränteintäkterna täcker kostnaderna för låneverksamheten och gärna räcker till en liten vinst. Kostnaderna varierar väldigt beroende på långivarens storlek och affärsmodell vilket i sin tur påverkar lånekostnaderna.

Tre typer av kostnader som räntan ska täcka

• Kapitalkostnader: Långivaren måste på något sätt få in pengarna (kapitalet) som ska lånas ut till dig och andra företagare. Detta kan ske via sparpengar (hos större banker som också erbjuder sparkonton), via investeringar från aktieägare och via lån från Riksbanken och andra banker. Kostnaden för detta kapital styrs i hög grad av Riksbankens styrränta och också av långivarens storlek. Större, etablerade banker har mer sparpengar och lånare billigare jämfört med mindre och nyare aktörer.
• Kostnader för kreditförluster: Alla som lånar pengar betalar inte tillbaka. Detta leder till kostnader, både i form av rena kreditförluster och administrativa kostnader för att försöka driva in skulder. Storleken på kreditförlusterna beror på hur mycket risk långivaren tar. Vissa långivare accepterar en viss andel kreditförluster och lånar ut till företag med lägre kreditvärdighet och kompenserar genom högre räntor. Andra försöker minimera kreditförlusterna genom att endast låna ut till företag med hög kreditvärdighet.
• Administrativa kostnader: Långivare har precis som andra företag en rad andra kostnader som löner till personal som arbetar med kreditbedömning, kundservice och IT, lokalhyror med mera. Även här styr företagets affärsmodell kostnaderna – vissa håller nere kostnaderna genom att begränsa kundservice och ha en enklare hemsida och mindre kontor medan andra erbjuder bättre service som kompenseras med högre räntor. 

Storleken på dessa kostnader sätter ramen för en långivares ränta. Sedan påverkar naturligtvis efterfrågan och konkurrensen. Är det en hög efterfrågan på lån och få långivare som lånar ut kan räntorna vara högre jämfört med en marknad där det finns ett stort utbud av företagslån. I Sverige har det under lång tid varit svårt för småföretag att hitta finansiering varför räntorna kunnat hålla en högre nivå.

Fast eller rörlig ränta?

De flesta företagslån har en fast ränta vilket betyder att räntesatsen är samma under hela lånets löptid oavsett vad som händer i ekonomin. En rörlig ränta, som följer upp och nedgångar i ekonomin, förekommer också, men då framförallt på lån med säkerhet och som har lång löptid. Ett mellanting mellan fast och rörlig ränta är fast ränta med rätt till justering. Då står det i lånevillkoren att långivaren har rätt att ändra räntan ifall förutsättningarna som låg till grund för ränteberäkningen ändras, till exempel genom att styrräntan höjs.

Styrräntan styr räntan

Styrräntan är en ränta som Riksbanken sätter för att styra ekonomin. Den har en direkt påverkan på de räntor som de större bankerna lånar pengar till hos Riksbanken och av varandra. Höjs styrräntan blir det dyrare för bankerna att låna vilket gör att de höjer sina utlåningsräntor för att kompensera. Övriga långivare följer direkt efter. Styrräntan ändras efter behov några gånger om året vilket vanligtvis blir en stor nyhetshändelse. 

Konjunktur, inflation och ränta

Det ekonomiska tillståndet i världen eller ett specifikt land beskrivs med begreppet konjunktur. Högkonjunktur innebär att BNP växer snabbare än förväntat. Företagens produktion, investeringar och konsumtionen ökar och arbetslösheten sjunker. Motsatsen kallas lågkonjunktur, och då är tillväxten i BNP lägre än den beräknade trenden, med bland annat ökande arbetslöshet som följd. Konjunkturen varierar i cykler som brukar vara mellan fem och åtta år, och beror dels på psykologiska faktorer som människors förväntningar. Händelser som chockar ekonomin, som krig och pandemier, har också stor påverkan. 

Riksbanken använder styrräntan som ett instrument för att påverka konjunkturen. Främst sker detta genom att räntan påverkar inflationen. Exakt hur dessa saker hänger ihop är komplicerat, och ibland har även ekonomiexperter svårt att förstå vad som händer. Förenklat kan man säga att låga räntor gör att både konsumenter och företag får mer pengar över som de kan använda till konsumtion och investeringar. Detta ökar efterfrågan på varor och tjänster vilket gör att företagen kan höja priserna. Konsumenterna kommer då att kräva högre löner vilket gör att vi hamnar i en situation där alla priser ökar. Det är detta som är inflation.

På motsvarande sätt kan Riksbanken genom att höja styrräntan dämpa takten i ekonomin så att konsumtion och investeringar sjunker och prisökningarna avstannar. Höjda räntor fungerar också som en signal om att svårare tider är på väg vilket ökar benägenheten att spara. Eftersom Sverige är ett litet land i en global ekonomi har även omvärlden en stor påverkan. Den höga inflation som vi upplevde under 2022 och 2023 berodde till stor del på händelser i världen och på inflation i viktiga länder så som USA som sedan spred sig.

Så påverkas räntorna på företagslån

Det Riksbanken och andra centralbanker vill försöka åstadkomma är en jämnare konjunktur. Risken är annars att en lång och stark högkonjunktur följs av en snabb nedgång vilket kan orsaka börskrascher och ekonomiska kriser. Man eftersträvar också att hålla inflationen på en låg och jämn nivå – i Sverige har vi ett inflationsmål på två procentenheter. Därför höjer centralbankerna räntan i högkonjunktur och sänker den när vi är på väg in i lågkonjunktur.

Räntorna på företagslån följer styrräntan. Dock blir skillnaderna inte så stora som för exempelvis bolån. Detta beror på att kapitalkostnaden som vi beskrev ovan endast är en liten del av långivarens kostnader för företagslån. Kostnaderna för kreditförluster är viktigare för räntan på företagslån utan säkerhet eftersom dessa lån generellt har hög risk.

Riskbedömning i lågkonjunktur

När ekonomin går in i lågkonjunktur och konsumtionen minskar blir det svårt för många företag att klara sig och konkurser blir vanligare. Detta innebär att risken för kreditförluster ökar för långivare som sysslar med företagslån. För att begränsa sina kostnader kan dessa företag strama åt sina kreditgivningspolicys och begränsa utlåningen till små och nya företag, och till företag med en historik av förluster och betalningsanmärkningar.

Lågkonjunkturen påverkar olika branscher olika mycket. Särskilt drabbade blir företag inom bygg och andra verksamheter som kräver stora investeringar, medan företag som säljer livsnödvändigheter som mat klarar sig bättre. Detta kan också vägas in i långivarnas kreditmodeller.

Tips för att få bättre ränta på ditt företagslån

Styrräntan är inget du som företagare kan göra något åt. Däremot finns det andra saker du kan göra för att få så låg ränta som möjligt:

• Förbättra ditt företags kreditvärdighet genom att vara noggrann med att betala räkningar i tid, undvika onödiga kreditupplysningar och samla dyra smålån i ett stort.
• Var proaktiv och kontakta långivaren med kompletterande information som till exempel bokslut och kontoutdrag. Detta är extra viktigt om ditt företags ekonomi nyligen förbättrats, något som då inte kommit in i kreditupplysningen.
• Jämför alltid flera olika långivare, helst via en låneförmedlare så att du slipper onödiga kreditupplysningar. Var inte heller rädd för att pruta.