Antalet bolag som erbjuder snabblån (även kallat sms lån) kommer i stort försvinna och antalet tecknade snabblån kommer drastiskt minska under 2019. Men det betyder inte att målet är nått med lägre överbelåning.

Krönika:

Med fyra veckors semester har jag haft gott om tid att läsa. I år valde jag en bok som kan sägas vara en mix av en roman, fiction och action. En bok som kanske inte så många haft som semesterläsning men som ger en hel del eftertanke. Min semesterläsning har nämligen varit Stärkt konsumentskydd på marknaden för högskostnadskrediter SOU 2016:68.

Hela 443 sidor som beskriver processen från ett att regeringen beslutade sig för att ta i med hårdhandskarna mot snabblånen till den lag som börjar gälla i höst. Även om bolånemarknaden har rubbats rejält under detta år, via nya utmanare, så tror jag att denna nya lag kommer bli vad som påverkar lånemarknaden allra mest under 2018. Men blir det bättre? Inte nödvändigtvis.

Det här är en lag som helt klart sätter press på bolagen som erbjuder snabblån. Men att sätta något under press innebär inte att det försvinner bara att det tar en ny form.

Kommer innebära färre snabblån men når man målet?

Den nya lagen kommer absolut att resultera i färre snabblån. Det är inte förvånande om någon utredning räknar antalet tecknade snabblån i Sverige under 2019 och kommer fram till att den nya lagen nått sitt mål. Men målet var inte att få bort snabblånen. Det är viktigt att komma ihåg.

Utredningen, som påbörjades 2015, påbörjades i ett led mot mindre överskuldsatthet i Sverige. Målet är alltså att få lägre skulder och färre som är överskuldsatta. Målet var alltså inte att få bort snabblånen det var bara ett sätt att nå det övergripande målet. Kommer det bli bättre? Inte nödvändigtvis.

Personligen ser jag det som positivt att ett lån aldrig kan få en kreditkostnad på mer än 100 % av skulden samt att räntenivån begränsas till 40 % (även det är oerhört högt). Men problemet med överskuldsättning uppstår sällan genom att en person enbart tecknat ett enda lån.

I utredningen läser jag att:

Storleken på ett genomsnittligt lån är ungefär 4000 kr (snabblån)

I genomsnitt hade alltså varje person två ansökningar om betalningsföreläggande som avsåg snabblån under ett år (Ca 20 % hade två och ca 20 % hade tre eller fler anmärkningar)

De är alltså vanligt att de som tecknar snabblån gör det vid flera tillfällen. Inte sällan har man skulder hos flera olika kreditgivare samtidigt. Ungefär 40 % av de som får betalningsanmärkningar på grund av snabblån får flera anmärkningar.

Det är bra att räntenivån pressas och att kostnadstak införs men det kanske inte är där problemet sitter. Uppenbarligen är ett problem att personer med lån tecknar ytterligare lån. Hur kan det vara möjligt? Av den enkla anledningen att kreditupplysningsföretag inte behöver dela med sig av sina uppgifter via ett centralt register.

Antalet snabblån, som de är utformade idag, kommer att minska. Det är en sak som är säker. Detta utifrån att det lagligt sätt inte kan vara utformade som tidigare. Men människor kommer fortfarande att låna pengar. Detta oavsett om de borde eller inte.

Med den nya pressen från lagen kommer snabblånen att formas om till dyra privatlån och kontokrediter. De lånar ut större belopp och med längre amorteringstider. Och det är fortfarande lika lätt att teckna lån hos flera olika långivare trots att man inte har de ekonomiska förutsättningarna att klara av den totala lånesumman.

Det känns som att de missade en väsentlig punkt i utredningen. De begränsar lånen men inte antalet som kan tecknas. Om nu ca 40 % av alla som får betalningsanmärkning på grund av snabblån har två eller fler anmärkningar borde inte lagen utformats för att begränsa detta?

Min förhoppning är att jag inte, om fyra år, igen ligger i hängmattan med en ny statlig utredning kring hur överbelåningen ska minskas och stoppas. Men chansen är nog stor att så blir fallet. Problemen kring överbelåning hittas nämligen inte bara inom snabblånen där lånesummorna är relativt små utan även inom privatlånen där summorna är betydligt större.

Krönikan speglar krönikörens åsikter och behöver inte nödvändigtvis delas av andra skribenter på Lånen.se

Diskussion

Användarkommentarer

Här finns inga kommentarer ännu.

Skriv en kommentar

Om författaren

Simon Klaesson
Simon Klaesson

- Innehållsansvarig

Simon har ett stort intresse för finans och ekonomi och har sedan 2020 varit innehållsansvarig på Lånen.se. Simon har sedan tidigare en högskoleexamen som webbredaktör och ser i dagsläget till att innehåll och data på Lånen.se är korrekt och alltid uppdaterad.